Natur och vatten

Naturreservat

Det finns inget naturreservat i Gräskö skärgård.

Riksintressen

Med hänsyn till kust- och skärgårdsområdets samlade natur- och kulturvärden omfattas hela delområdet av riksintresse enligt 4 kap. 1-2 och 4 §§ MB. Bestämmelserna syftar till att värna det värdefulla kust- och skärgårdslandskapet med sina unika natur- och kulturvärden. De har särskilt stora värden för friluftsliv och turism.

Fornlämningar och lämningar

Enligt kommunens detaljplan finns det inga kända fornlämningar i Gräskö skärgård men nordväst om ön finns ett möjligt spår av fartygslämning som påträffades år 2016. Sjöfartsverket klassificerar objektet som möjligt vrak och att det inte kan uteslutas som vrak utan ytterligare utredning.

Vatten, avlopp och avfall

I Gräskö skärgård finns kommunalt vatten och avlopp.

Sophämtning av hushållssopor sker av Norrtälje kommun enligt olika individuella avtal. Det kommer en grovsopsfärja vid två tillfällen under sommartid varje år samt en färja med farligt gods vartannat år. Lokal återvinningsstation saknas.

Strandskydd

De delar av Gräskö skärgård och kringliggande öar som inte är detaljplanerat omfattas av generellt strandskydd. Det generella strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd och det utvidgade omfattar land- och vattenområdet intill 300 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd.

Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och långsiktigt bevara goda livsmiljöer för växt- och djurlivet på land och i vatten. Allmänhetens tillgång till stränderna är av stor betydelse för friluftsliv och rekreation. Övergången mellan land och vatten är också betydelsefull för en rad olika livsmiljöer som många arter är beroende av. Vissa bottnar kan exempelvis vara värdefulla miljöer som lek- och uppväxtområden för fiskar och andra organismer.

Marinbiologi

Gräskös stränder med dess närliggande öar och holmar, från Kalvholmen till Österholmsgrundet, har flera grundområden. Speciellt grunda och våg och vindskyddande områden värms upp fortare på våren och det varma vattnet gynnar bland annat reproduktionen av Abborre och Gädda. Vass och blad ger Abborren platser att sätta fast sina ägg. I grundområden finns de bästa förutsättningarna för undervattensvegetation där det ringa djupet möjliggör att solljuset tränger ner till botten, vilket undervattensväxterna behöver. Vegetationen bildar uppväxtmiljöer för fiskar och andra vattenlevande djur. Skyddade vikar ger en speciell vegetation som är känslig för vågsvall och störningar så som muddring och bryggor. I mer vågexponerade områden med hårdbotten kan det finnas blåstång som också är av stort värde för växter och djur genom att de erbjuder skydd och föda. Nordost om Österholm finns också ett troligt lekområde för Skrubbskädda.

Kustzonerna och grunda vikar har också en mycket viktig roll för att rena vattnet från föroreningar som kommer från land och luft, vilket blir allt viktigare med en ökande befolkning. Vattenväxter hjälper till att omvandla näringsämnet kväve till ofarlig gas och med att fastlägga kol i botten från luftens koldioxid.

De grunda skyddade områdena är viktiga för fiskereproduktionen både lokalt och regionalt, då sådana lokaler är utsatta för en allt hårdare påverkan från mänskliga aktiviteter i hela skärgården. Aktiviteter så som muddring, båttrafik och bryggor kombinerat med övergödning och grumligt vatten gör det svårt för livet under ytan. För Gräskö skärgårds del är båttrafiken en stor påverkansfaktor då många stora fartyg passerar området på väg till Stockholm.

Data som presenteras i kartorna över uppväxt- och lekområden för fisk är tagen från BALANCE-modellen. Utfallet från modellen visar att Stockholms skärgård har mycket goda grundläggande förutsättningar för rekrytering av abborre och gädda.

I BALANCE (Baltic sea management – Nature Conservation and sustainable development of the Ecosystem through spatial planning) har organisationer, myndigheter, forskare med flera samverkat i syfte att ta fram verktyg för ett långsiktigt hållbart nyttjande och förvaltning av fiskbestånd i Östersjön, Kattegatt och Skagerack.

Variablerna som lagts in i modellen för att hitta lek- och uppväxtområden är djup, siktdjup och vågexponering. Modellens syfte är att visa fiskars rekrytering baserat på miljökrav för att se var i skärgården lek- och uppväxtområden kan finnas.