Natur och vatten

Ingmarsöborna har odlat sin jord i århundraden, vilket det de öppna ängarna vittnar om än i dag. Numera brukas marken av ett par lantbrukare på Ingmarsö och Brottö som också håller djur. Naturmiljön är varierad med skärgårdsbyar, hamnvikar och rester av äldre kulturlandskap. På ön finns skiftande skog, öppna hällmarker och vackra ängar med betande djur.

Natur- och kulturreservat

Det finns inget naturreservat på Ingmarsö men flera öar och delar av vattnet omkring innefattas av naturreservat. Naturreservat i närheten är Hälsingholmarna, Kålgårdsön, Finnhamn, Hjälmö-Lådna och Äpplarö. Syftet med dessa områden är att bibehålla områdets värdefulla växt- och djurvärld i en särpräglad skärgårdsnatur och skärgårdslandskap samt att säkra allmänhetens friluftsliv. Inom områdena finns speciell natur som gammal naturskog, myrmarker, dalgångar, gamla betesmarker, örtflora, holmar- och skär, rikt fågelliv, bad- och friluftsmöjligheter samt fina naturhamnar och sandstränder.

Brottö är en halvö som ligger väster om Ingmarsö och Brottö kulturreservat är det närmaste kulturreservatet. Miljön på Brottö kännetecknas av ett småskaligt landskap som brukas genom jordbruk och betesdrift. Det finns flera åretrunthushåll på ön Brottö, varav två bedriver jordbruk och fiske i mindre skala.

Karta över naturreservat och riksintresse naturvård på Ingmarsö och i närområdet. FÖRSTORA BILD

Riksintressen

Med hänsyn till kust- och skärgårdsområdets samlade natur- och kulturvärden omfattas Ingmarsö av riksintresse enligt 4 kap. 1-2 och 4 §§ MB. Bestämmelserna syftar till att värna det värdefulla kust- och skärgårds¬landskapet med sina unika natur- och kulturvärden. Det har särskilt stora värden för friluftsliv och turism. Ingmarsö omfattas dels av ett område av riksintresse för friluftslivet och dels av ett område av riksintresse för naturvården, enligt 3 kap. 6 § MB (Stockholms skärgård, mellersta delen).

Områden utpekade som riksintresse för frisluftsliv har stora värden på grund av natur- och kulturkvaliteter som kan vara attraktiva för besökare från hela landet eller utlandet. Tillgängligheten för allmänheten står i fokus liksom förutsättningar för naturupplevelser och friluftsverksamhet. I riksintresseområdet finns flera bryggor för kollektiv båttrafik vilket gör att även de utan egen båt ges möjlighet att uppleva skärgården.

Ingmarsö motiveras som riksintresse för friluftsliv med att området ger god tillgänglighet till rekreation och friluftsliv. Landskapet är mosaikartat och omväxlingen gör ön attraktiv för strövande samtidigt som det finns goda möjligheter att finna ostörda badklippor eller lugna ankarvikar.

Ingmarsö motiveras som riksintresse för naturvård med att området är ett av få i Stockholms skärgård med flera levande skärgårdsjordbruk och naturtyper som till stora delar försvunnit i övriga skärgården. Det omväxlande landskapet rymmer ett stort antal naturtyper. Särskilt värdefulla är bland annat stränder, våtmarker, ädellövslundar och äldre barrskogsbestånd. Även det rika växt- och djurlivet motiverar riksintresset.

Karta över riksintresse friluftsliv på Ingmarsö och i närområdet. FÖRSTORA BILD

Fornlämningar och kulturmiljövård

På Ingmarsö och den mycket närliggande halvön Brottö finns både fornlämningar och kulturhistoriska lämningar. Lämningarna är inventerade av Riksantikvarieämbetet och i vissa fall av Statens maritima museer och utgörs främst av stensättning och fartygs-/båtlämningar.

Hela Ingmarsö ingår även i ett större område av riksintresse för kulturmiljövård. På ön skyddas framförallt de kulturhistoriska värdena med riksintresse med motiveringen att Ingmarsö ingår i en skärgårdsmiljö som visar den mångsidiga ekonomi som uppstått som en följd av mellanskärgårdens speciella topografiska förutsättningar samt de bosättningsmönster och levnadsförhållanden detta skapat alltsedan. Ingmarsö beskrivs vidare som en del i skärgårdsbyar med karaktäristiskt läge vid hamnplatser som har en speciell natur med det småbrutna odlingslandskapet, avsöndrade gårdar, torp samt ängs- och betesholmar som uttryck för huvudnäringen jordbruket. Bebyggelse och anläggningar som hör samman med fiske, sjöfart och andra binäringar samt de sommarvillor och fritidshus som började uppföras vid tiden kring sekelskiftet 1900 nämns också i motiveringen.

Karta över riksintresse kulturmiljövård och fornlämningar/lämningar på Ingmarsö och i närområdet. FÖRSTORA BILD

Vatten, avlopp och avfall

På Ingmarsö finns många enskilda brunnar som försörjer ön med dricksvatten. Anmälningsplikt råder för att borra egna brunnar. Det saknas kommunalt avlopp men ett reningsverk för 4 hushåll finns.Tillståndsplikt råder för enskilda reningsverk, tillstånd krävs för att inrätta en avloppsanläggning, ansluta en vattentoalett till en befintlig anläggning och för att ändra på en anläggning som redan finns.

Avfallshanteringen sköts Roslagsvatten som i sin tur har en underentreprenör, Liselotte Lööf Miljö AB som i sin tur har en underleverantör, Melskär AB. Det har tidigare funnits en återvinningscentral men idag saknas återvinningscentral och källsorteringsmöjligheter på ön. Allt hushållsavfall samlas in i säck och containerhantering saknas. Behållare för glasåtervinning finns vid norra och södra bryggan. Två gånger om året kommer en färja till Ingmarsö som samlar in grovavfall, en gång på våren en gång på hösten. Närmaste återvinningscentral ligger på Ljusterö.

Under sommartid då avfallet från frilufslivet ökar samtidigt som permanentboende och fritidsboendes avfall ska hanteras är det generellt problematiskt med sophanteringen i skärgården. Under sommaren 2016 har det varit problem på Ingmarsö med att sophämtningarna inte skett enlig avtal. Det har också varit problem med tömning av glasbehållarna och leverans av förbrukningsmaterial till dassen vid norra och södra.

Önskemål om tidnings och förpackningsåtervinning samt hämtning av byggavfall har framförts av Ingmarsö Byalag. Roslagsvatten, kommunen och Byalaget har i nuläget samtal för att få igång någon typ av återvinningssystem och fungerande källsortering och kompostering på ön. Ett projekt planeras för detta arbete av Roslagsvatten.

 

Strandskydd

Vid hav, sjöar och vattendrag gäller generellt strandskydd. Skyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att långsiktigt bevara goda livsmiljöer för växt- och djurlivet på land och i vatten.

Allmänhetens tillgång till stränderna är av stor betydelse för friluftsliv och rekreation. Övergången mellan land och vatten är betydelsefull för en rad olika livsmiljöer som många arter är beroende av. Vissa bottnar kan exempelvis vara värdefulla miljöer som lek- och uppväxtområden för fiskar och andra organismer.

Marinbiologi

Intill Ingmarsö finns det många fina grundområden med höga värden av undervattensvegetation. Vegetationen bildar uppväxtmiljöer för fiskar och andra vattenlevande djur och möjliggör till exempel att abborren kan sätta fast sina ägg på blad.

Kartan över naturvärden under ytan visar en sammanslagning av förutsättningar för höga värden av undervattensvegetation där tio poäng motsvarar de högsta värdena inom projektet Marin Modellering i Södermanland och Stockholm (AquaBiota Report 2013:10).

I grundområden finns de bästa förutsättningarna för undervattensvegetation där det ringa djupet möjliggör att solljuset tränger ner till botten. Skyddade vikar ger en speciell vegetation som är känslig för vågsvall och störningar så som muddring och bryggor. I mer vågexponerade områden med hårdbotten kan det finnas blåstång som också är av värde för andra växter och djur. Även blåstången är känslig för störning.

Karta över naturvärden under ytan på Ingmarsö och i närområdet. FÖRSTORA BILD

Data som presenteras i kartorna över uppväxt- och lekområden för fisk är tagen från BALANCE-modellen. Utfallet från modellen visar att Stockholms skärgård har mycket goda grundläggande förutsättningar för rekrytering av abborre och gädda.

I BALANCE (Baltic sea management – Nature Conservation and sustainable development of the Ecosystem through spatial planning) har organisationer, myndigheter, forskare med flera samverkat i syfte att ta fram verktyg för ett långsiktigt hållbart nyttjande och förvaltning av fiskbestånd i Östersjön, Kattegatt och Skagerack.

Variablerna som lagts in i modellen för att hitta lek- och uppväxtområden är djup, skitdjup och vågexponering. Modellens syfte är att visa fiskars rekrytering baserat på miljökrav för att se var i skärgården lek- och uppväxtområden kan finnas.

Lek- och uppväxtområden för Abborre enligt BALANCE på Ingmarsö och i närområdet. FÖRSTORA BILD