Natur och vatten

Landsorts position i fronten mot det öppna havet ger ön en särskild flora och fauna. Den erbjuder en fin naturupplevelse med ett rikt växt- och djurliv. Till stor del består öns skog av lövskog och de vanligaste trädslagen är al och björk. Även tall och gran förekommer men endast på några mindre områden på öns inre delar. På ön finns även gungflyn, kärr och vattenväxter samt unika orkidéer och andra botaniska rariteter. Från byn och norrut har delar av ön tät skog med buskmarker. Öborna är bekymrade över att det pågår en igenväxning på ön med sly och buskar.

Det finns ett rikt djurliv. Landsort är en av Sveriges ledande platser för fågelskådning och i området finns över 200 olika fågelarter, bland annat går att skåda havsörn. Här finns också några av Östersjöns största sälkolonier. Räv förekommer ofta, ibland rådjur och vid enstaka tillfällen har det under senare år kommit bäver och vildsvin till ön. Även mink är periodvis vanligt förekommande.

Naturreservat

Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden. Landsort är sedan år 1985 naturvårdsområde och idag är hela ön ett naturreservat. Syftet med området är att bibehålla områdets värdefulla växt- och djurvärld i en särpräglad skärgårdsnatur och skärgårdslandskap samt att säkra allmänhetens friluftsliv. Inom områdena finns speciell natur och ett rikt fågelliv.

Riksintresse friluftsliv, kulturmiljövård och naturvård
Hela ön och området omkring omfattas av riksintresse för friluftsliv. Stora delar av värdet för friluftslivet ligger i att kunna finna ”orörd” natur utan särskilda friluftsanläggningar.

Hela Landsort omfattas även av riksintresse för kulturmiljövård. På Landsort finns mycket äldre byggnader bevarade och ön har hela fyra statliga byggnadsminnen. I vattnen kring Landsort finns ett trettiotal fartygslämningar som vittnar om det maritima kulturarvet.

Kommunen gjorde en detaljplan år 2000 och i samband med det arbetet utreddes kulturmiljövärdena grundligt. Detaljplanen innehåller en bevarandeplan för kulturmiljön.

Fornlämningar och lämningar

På Landsort finns flera olika lämningar. Lämningarna är inventerade av Riksantikvarieämbetet och i vissa fall av Statens maritima museer. Lämningarna återfinns på flera platser på ön och består exempelvis av naturföremål och bildningar med tradition, bytomter och husgrunder. I vattnen nära Landsort finns även ett trettiotal fartygslämningar.

Vatten, avlopp och avfall

Det finns en avsaltningsanläggning på ön som står för två tredjedelar av öns sötvattenförbrukning. Kommunalt avlopp saknas och istället finns enskilda reningsverk vilka det råder tillståndsplikt för. Tillstånd krävs för att inrätta en avloppsanläggning (WC och/eller BDT), ansluta en vattentoalett till en befintlig anläggning och vanligtvis för att ändra på en anläggning som redan finns.

Under sommartid samt under helger och längre ledigheter, när de som inte är fastboende kommer ut till sina hus, ökar trycket på vatten- och avloppsanläggningarna. Detta leder till vattenbrist och ibland även till andra VA-problem. Vid normal grundvattennivå är åtkomsten av vatten per dygn mindre än det faktiska behovet under högsäsong.

På Landsort finns viss möjlighet till sopsortering. Nere i den lilla byn, på södra delen av ön finns återvinningskärl för glas. Även i norra delen finns återvinningskärl tillsammans med en batteriigloo.

Strandskydd

Det generella strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd och det utvidgade omfattar land- och vattenområdet intill 300 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd.

Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och långsiktigt bevara goda livsmiljöer för växt- och djurlivet på land och i vatten. Allmänhetens tillgång till stränderna är av stor betydelse för friluftsliv och rekreation. Övergången mellan land och vatten är också betydelsefull för en rad olika livsmiljöer som många arter är beroende av. Vissa bottnar kan exempelvis vara värdefulla miljöer som lek- och uppväxtområden för fiskar och andra organismer.

 

Marinbiologi

Kartan över aborrens uppväxt- och lekområden är tagen från BALANCE- modellen.

I BALANCE (Baltic sea management – Nature Conservation and sustainable development of the Ecosystem through spatial planning) har organisationer, myndigheter, forskare med flera samverkat i syfte att ta fram verktyg för ett långsiktigt hållbart nyttjande och förvaltning av fiskbestånd i Östersjön, Kattegatt och Skagerack.

Variablerna som lagts in i modellen för att hitta lek- och uppväxtområden är djup, siktdjup och vågexponering. Modellens syfte är att visa fiskars rekrytering baserat på miljökrav för att se var i skärgården lek- och uppväxtområden kan finnas.

Fiskemängden runt Landsort var förr hög men idag har i stort sett alla fiskbestånd utraderats. Gös förekommer inte och har historiskt inte förekommit vid Landsort. Likaså är det ont om gädda i området. Abborre kunde förr fiskas sommartid vid Landsort och Herrhamra områdena men abborren är i dag i princip försvunnen.

Abborren och gäddornas nedgång hänger främst ihop med övergödning och exploatering av grunda viker (abborrarnas och gäddornas lek och uppväxtområden). På Landsort finns det få grunda vikar vilket gör det viktigt att ta hand om de grundområden som finns. Framförallt i områden där lekområden är begränsade så har studier visat att påverkan och exploatering av grundområden påverkar förekomsten av abborre och gädda.

Som en effekt av övergödning har spiggen ökat, vilket också kan ha bidragit till nedgång av abborre och gädda genom att de äter upp rommen. Det pelagiska industriella kustnära trålfisket efter strömming har också minskat abborrarnas och gäddornas bytesfisk genom att färre strömmingar/skarpsillar simmar in till kusten. Trålfisket har också minskar gråsälens naturliga byte. Det har tvingat gråsälen att byta födesval och gråsälen går istället in till kusten för att äta.