Natur och vatten

Ornö är känt för sin orörda natur med stora skogsområden och större områden med ädellövskog. Södra delen av ön är idag naturreservat samtidigt som en stor del av norra ön är relativt otillgänglig och påminner om vildmark. I Ornö skärgård finns särskilt höga naturvärden runt Maren vid Sundby, Kymmendö och Lustehagen vid Åvassa. Värdefulla kulturmarker finns bland annat i områdena runt Västergården och Svinåker. Långsiktigt är Ornö ett av de viktigaste områdena för rovfåglarnas fortlevnad i Stockholms skärgård.

Natur och kulturreservat

På Ornö finns inget kulturreservat men öns södra delar ingår i naturreservatet Sundby samt är riksintresse för naturvård. Naturreservatets ängar betas av kossor som markägaren har och hela reservatet består av ett stort antal öar, kobbar och skär samt södra delen av Ornö. Syftet är att bibehålla områdets värdefulla växt- och djurvärld i en särpräglad skärgårdsnatur och skärgårdslandskap samt att säkra allmänhetens friluftsliv. Inom området finns speciell natur som gammal naturskog, myrmarker, dalgångar, gamla betesmarker, örtflora, holmar- och skär, rikt fågelliv, bad- och friluftsmöjligheter samt fina naturhamnar och sandstränder. Även den närliggande ön Fjärdlång är naturreservat.

På den del av naturreservatet som Ornö omfattas av finns större sammanhängande lövdominerade skogsområden med representativ lundflora. På näset finns även ett kalkområde med speciell mossflora och fina örtbackar. Även inom barrskogsområdena återfinns ovanliga arter. Stunnträsk är en orörd kalkrik sjö som har höga limnologiska värden. Området är småbrutet och varierat med inslag av sjöar, lövskogar, jordbruksmark och strandzoner. De sydöstra delarna omfattas av Natura 2000-området* Varnöfladen med särpräglad kalkflora. I mitten på öns norra del finns även en skogbevuxen myr som utgör Natura 2000-området Öster Ladängen. Det finns flera områden som är utpekade nyckelbiotoper på Ornö och områden med naturvärden och sumpskogar samt skyddsvärda träd.

Även den närliggande ön Kymmendö omfattas av riksintresse för naturvård vilket motiveras med att landskapet på ön är ett representativt odlingslandskap. På ön finns naturbetesmarker, som till största delen består av havsstrandängar och ekhagar med lång kontinuitet och förekomst av art- och individrika växtsamhällen. På strandängarna växer bl.a. sumpgentiana, blåsklöver, kustarun, dvärgarun, strandkrypa och darrgräs.

*Natura 2000 är EU:s nätverk av värdefulla naturområden genom vilket EU-länderna har kommit överens om naturtyper och arter som är av gemensamt intresse att värna och bevara. Det övergripande syftet med Natura 2000-området är att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för de i området utpekade arterna och naturtyperna.

Fornlämningar och kulturmiljövård

Örnös södra del och den närliggande ön Kymmendö omfattas av riksintresse för kulturmiljövården, Sundby-Varnö och Kymmendö. Riksintresset motiveras med att det är en skärgårdsmiljö, med en grupp öar i ytterskärgården, som speglar en viktig del av skärgårdsbefolkningens försörjning. Från medeltiden fram till 1719 var Huvudskär den mest betydande säsongsfiskeplatsen i Stockholms skärgård och under 1800-talets andra hälft blev platsen en viktig lots-, tull- och fyrplats.

På Ornö och närliggande öarna Björkö och Kymmendö finns fornlämningar och kulturhistoriska lämningar. Lämningarna är inventerade av Riksantikvarieämbetet och i vissa fall av Statens maritima museer och utgörs främst av lämningar från säsongsfiskeplatsens tid i form av bodgrunder och båtlänningar.

Friluftsliv och andra riksintressen

Ornö berörs av riksintresset för kustområdet och skärgården enligt 4 kap. 1,2 och 4 §§ miljöbalken.

Bestämmelserna syftar till att värna det värdefulla kust- och skärgårds­landskapet med sina unika natur- och kulturvärden. Det har särskilt stora värden för friluftsliv och turism. Ornö omfattas både av riksintresse för naturvården, riksintresse för kulturmiljövården och riksintresse för friluftslivet, Stockholms skärgård – yttre delen och friluftlivsdelen.

Områden utpekade som riksintresse för frisluftsliv har stora värden på grund av natur- och kulturkvaliteter som kan vara attraktiva för besökare från hela landet eller utlandet. Tillgängligheten för allmänheten står i fokus liksom förutsättningar för naturupplevelser och friluftsverksamhet. Nästintill hela Ornö samt grannön Björkö omfattas av riksintresse för friluftslivet.

Söderut, kring Utö, har Försvarsmakten även riksintresse utpekat för totalförsvaret. Dess intresse med influensområde går dock inte in över Ornö men ett skjutfält mellan Ornö och Utö är utsett till riksintresse för totalförsvaret enligt miljöbalken 3 kap. 9 §.

Delar av Östersjön i närheten av Muskö, öster om Ornö, söder om Utö och kring Nåttarö berörs av riksintressen för yrkesfisket.

Vatten, avlopp och avfall

På Ornö saknas kommunalt avlopp och enskilda brunnar försörjer ön med dricksvatten. Det finns även ett fåtal inrättade gemensamma anläggningar samt att det pågår ett arbete för att inrätta flera gemensamma anläggningar. För området Mörbyfjärden finns det tre stycken större gemensamhetsanläggningar för avlopp, med 20-100 fastigheter vardera. I området Kyrkviken planeras en gemensamhetsanläggning för vatten och avlopp för hela området (med nybyggnation). Gemensamhetsanläggningen är benämnd KOVA och kommer att var dimensionerad för 500 personer och förse området med avsaltat vatten.

Ingen anmälningsplikt råder för att borra egna vattenbrunnar. Tillståndsplikt råder för enskilda reningsverk, tillstånd krävs för att inrätta en avloppsanläggning och för att ansluta en vattentoalett till en befintlig anläggning samt om för att göra en större ändring på en befintlig anläggning, till exempel byta plats eller göra en ny anläggning på samma plats. För mindre ändringar av befintliga anläggningar kärvs endast anmälan.

Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har påbörjat ett arbete mot mer kretsloppsanpassade avlopp i Haninge, Nynäshamn och Tyresö kommun. Detta för att möta krav i såväl miljölagstiftningen, som medlemskommunernas riktlinjer och miljömål. Syftet med arbetet är att möjliggöra återföring av växtnäringsämnen från avlopp till jordbruksmark och på så sätt uppnå ett kretslopp. Dessutom råder brist på sött grundvatten inom stora delar av kommunerna, vilket ställer krav på hushållning med grundvattnet. Det finns idag en hygieniseringsanläggning i Haninge kommun som kan ta emot slam från slutna tankar. Planer på ytterligare hygieniseringsanläggningar finns även i Haninge och Nynäshamn. Förbundets kretsloppsarbete kommer att förändra handläggningen av nya avloppsansökningar och anmälan om ändring av avlopp.

Det finns en mindre återvinningsstation på Örnö vid Brevik för sortering av förpackningar och glas men återvinningscentral saknas. Önskemål om att få en återvinningscentral med central placering på ön har framförts.

Avfallshanteringen på Ornö sköts av SRV Återvinning AB som i sin tur har en underentreprenör, Svensk Tanktransport AB. Svensk Tanktranport hämtar hushållsavfall i kärl och sköter slamtömningen. SRV Återvinning AB driver en mobil återvinningscentral som lägger till vid olika bryggor i skärgården. Återvinningscentralen kommer till Ornö, precis som till övriga öar, en gång på våren och en gång på hösten med färja som lägger till vid Hässelmara färjeläge. Det finns personal på plats som kan svara på eventuella frågor och hjälpa till med sorteringen.

På närliggande Dalarö, som färjeförbindelsen till Ornö går från, finns även en mobil återvinningsstation som ställs upp intill förpacknings- och tidningsinsamlingens återvinningsstation vid Kanalbron 6 gånger per år. På återvinningsstationen finns möjlighet för hushållskunder att lämna brännbart avfall, blandat grovavfall, metall, farligt avfall samt el-avfall. Företag hänvisas till Jordbro återvinningscentral eller till återvinningsanläggningen på Gladö. Företag har även möjlighet att beställa hämtning av Grovavfall och farligt avfall.

Strandskydd

Vid hav, sjöar och vattendrag gäller generellt strandskydd. Skyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd. Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att långsiktigt bevara goda livsmiljöer för växt- och djurlivet på land och i vatten.

Allmänhetens tillgång till stränderna är av stor betydelse för friluftsliv och rekreation. Övergången mellan land och vatten är betydelsefull för en rad olika livsmiljöer som många arter är beroende av. Vissa bottnar kan exempelvis vara värdefulla miljöer som lek- och uppväxtområden för fiskar och andra organismer.

Stora delar av Ornö omfattas av utvidgat strandskydd (om 300 meter). Några partier omfattas av generellt strandskydd (om 100 meter). De södra delar som ingår i reservatet omfattas av generellet strandskydd.

 

Marinbiologi

Ornö och dess närliggande holmar och öar är berikade med flera skyddade grunda vikar. Dessa lokaler är viktiga för fiskereproduktionen både lokalt och regionalt, då sådana lokaler är utsatta för en allt hårdare påverkan från mänskliga aktiviteter i hela mellanskärgården. Aktiviteter så som muddring, båttrafik och bryggor kombinerat med övergödning och grumligt vatten gör det svårt för livet under ytan.

Flera av vikarna på och runt Ornö är klassade som grunda laguner, det vill säga vikarna är så pass avsnörda av en tröskel så att vattnet värms upp tidigt på våren. Sådana vikar finns till exempel vid Sundbymaren, Lindviken, Fiversätra, Åvassagrunden, Lervassaviken och Grönvik. Det varma vattnet gynnar bland annat reproduktionen av abborre och gädda.

I grundområden finns de bästa förutsättningarna för undervattensvegetation där det ringa djupet möjliggör att solljuset tränger ner till botten. Vegetationen bildar uppväxtmiljöer för fiskar och andra vattenlevande djur och möjliggör för till exempel att abborren kan sätta fast sina ägg på blad. Skyddade vikar ger en speciell vegetation som är känslig för vågsvall och störningar så som muddring och bryggor. I mer vågexponerade områden med hårdbotten kan det finnas blåstång som också är av stort värde för växter och djur. Även blåstången är känslig för störning av framförallt övergödningens effekter.

På Ornö finns även den unika sötvattensjön Stunnträsk med glacialrelikter som är kvar sedan inlandsisen drog sig tillbaka. Där finns relikter så som en stor hoppkräfta, vitmärla och mycket rikligt med skorv. Vattenkvaliteten är hög och opåverkad och sjön är mycket känslig för påverkan.

Länsstyrelsen driver ett projekt tillsammans med Östersjöcentrum vid Stockholms Universitet och kommuner där grunda skyddade vikar inventeras och analyseras. Målsättningen är att kunna skydda en del av vikarna som biotopsskyddsområde tillsammans med kommuner och markägare. Ett sådant skydd hjälper till att bevara den biologiska mångfalden och ökar möjligheterna till att fortsätta att kunna fiska i Skärgården.

Kartan över naturvärden under ytan, nedan, visar en sammanslagning av förutsättningar för höga värden av undervattensvegetation där tio poäng motsvarar de högsta värdena inom projektet Marin Modellering i Södermanland och Stockholm (AquaBiota Report 2013:10).

Data som presenteras i kartorna över uppväxt- och lekområden för fisk, nedan, är tagen från BALANCE-modellen. I BALANCE (Baltic sea management – Nature Conservation and sustainable development of the Ecosystem through spatial planning) har organisationer, myndigheter, forskare med flera samverkat i syfte att ta fram verktyg för ett långsiktigt hållbart nyttjande och förvaltning av fiskbestånd i Östersjön, Kattegatt och Skagerack.

Variablerna som lagts in i modellen för att hitta lek- och uppväxtområden är djup, skitdjup och vågexponering. Modellens syfte är att visa fiskars rekrytering baserat på miljökrav för att se var i skärgården lek- och uppväxtområden kan finnas.

Utfallet från modellen visar att Ornös skärgård har mycket goda grundläggande förutsättningar för rekrytering av fisk så som abborre, gädda, gös, strömming och sik.