Allmänt om Runmarö skärgård

Runmarö är en av de större öarna i Stockholms skärgård. Ön tillhör Värmdö kommun och är cirka tre kilometer bred och fem kilometer lång. Runmarö är en av de öar som ligger närmast fastlandet i Värmdö Skärgård, från Stavsnäs tar båtresan endast 10 minuter och hit går båtar året om. Här bor runt 250 bofasta varav majoriteten är män, mindre än 35 procent av de bofasta är kvinnor.

Marken på Runmarö ägs till störst del av privatpersoner. En del mark ägs även av Värmdö kommun, bland annat marken där Yacht Club har sin verksamhet. Bebyggelsen karakteriseras som genuin skärgårdsbebyggelse och är till största delen koncentrerad till byar på öns västra och södra sida.

Runmarö är en levande ö som likt många andra skärgårdsöar ökar invånarantalet under sommarhalvåret när fritidsboende kommer ut till sina fritidshus. På somrarna brukar ön besökas av runt 3 000 – 4 000 sommargäster. Här finns omkring 485 fritidshus, med fritidshus avses byggnad klassad som småhus där det saknas folkbokförd befolkning.

Runmarö är en del av en större ö-grupp där även Halvan, Storön, Boholmen, Risselö, Ängsholmen, Runö, Munkö, Bötsholmen, Koholmen, Furuholmen, Långholmen, Storholmen, Näsudden, Aspö, Krokholmen, Granholmen, Ladholmen och Söderholmen ingår samt en del mindre öar längre österut. På västra sidan om Runmarö finns Stora och Lilla Berghamn som också tillhör Runmarö.

Förr i tiden

På Runmarö bosatte sig människor troligen första gången under medeltiden. De flesta bodde då vid havsvikarna som både erbjöd närhet till havet och fiskenäringen och skyddade mod vinden. Fisket var länge huvudnäring men med tiden kom även lotsnäringen att bli en givande näring för de bofasta. Många av gårdarna och byarna växte sig stora med hjälp av de lönsamma näringarna.

Runmarö drabbades, likt många andra skärgårdsöar, av den ryska flottans anfall 1719 (de så kallade rysshärjningarna). Bebyggelsen på ön brändes ned och idag finns endast ett tiotal ryssugnar bevarade från denna tid. Ön byggdes sedan upp på nytt. Runmarö Hembygdsgård byggdes på 1800-talet och var fram till 1953 öns skolhus. Under 1950-talet invigdes Runmarö skola, som är den verksamma skolan på ön idag. I slutet av 50-talet tillkom Runmarö kyrkogård och 1973 invigdes Runmarö kapell.

Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet började befolkningen från Stockholm komma ut till Runmarö som sommargäster. De hyrde till en början in sig hos ortsbefolkningen och kom med tiden att bygga egna sommarhus. Idag är turistnäringen en viktig försörjningsbas.

I folkmun brukar Runmarö kallas för ”Författarnas ö” med anledning av att det har bott många författare och konstnärer på ön genom tiderna. En av dessa var August Strindberg som bodde på ön under tre somrar runt 1890.