Natur och vatten

På Tjockö finns omväxlande natur och möjligheterna att se och upptäcka den är goda. Västra och norra delarna av ön domineras av berg och granskog, medan det finns mest lövskog i östra och södra delarna. Al, hassel, asp och ask finns det gott om.

 
Naturreservat

På Tjockö finns inget naturreservat, men närliggande öarna Furholmen och Fårholmen söder om Tjockö omfattas av naturreservatet Fårholmen med tillträdesförbud delar av året. Syftet med reservatet är dels att säkra ett område av värde för allmänhetens friluftsliv, dels att skydda Furholmen som häckningslokal för sjöfågel.

Riksintressen

Hela Tjockö skärgård omfattas av riksintresse för friluftsliv. Området har stora rekreationsvärden och är attraktivt för besökare på grund av sina höga naturkvalitéer och förutsättningar för friluftsverksamhet och naturupplevelser.

Ytterskärgårdens särpräglade, oexploaterade naturlandskap och närheten till Storstockholm gör det till ett oskattbart rekreationsområde. I ytterskärgårdens fria vidder finns utrymme för fina naturupplevelser och ostört friluftsliv. Här konkurrerar inte strandnära bebyggelse med friluftslivet på samma sätt som i mellan- och innerskärgårdarna. Stora delar av värdet för friluftslivet ligger i att kunna finna orörd natur utan särskilda friluftsanläggningar.

Fornlämningar och lämningar

På Tjockö finns ett antal kulturhistoriska lämningar, bland annat finns rester efter tre så kallade ”ryssugnar” på nordvästra Tjockö. Även på Söderarm och Markobben finns ett antal lämningar. På Fejan och Stora Enskär finns inga registrerade lämningar. På norra delen av ön Granhamn som ligger strax söder om Tjockö finns även flera ristningar/inskriptioner från 1700- och 1800 talet som visar på platsens betydelse som naturhamn. I viken utanför finns två skeppsvrak och ytterligare några vrak är registrerade i vattnen runt Tjockö.

Vatten, avlopp och avfall

Det är enskilda brunnar som försörjer ön med dricksvatten och det råder ingen tillståndsplikt för att borra egna brunnar. Kommunalt avlopp saknas. I stället finns enskilda reningsverk vilka det råder tillståndsplikt för. Tillstånd krävs också för att inrätta en avloppsanläggning (WC och/eller BDT), ansluta en vattentoalett till en befintlig anläggning och vanligtvis för att ändra på en anläggning som redan finns.

Sophämtning finns året runt och vid Ö-butiken finns två glasigloos som butiken bekostar. Två gånger under sommaren finns möjlighet att lämna grovsopor på en pråm som förtöjer vid Ångbåtsbryggan.

 
Strandskydd

Liksom många öar i området omfattas Tjockö av generellt strandskydd om 100 meter. Några få öar söder om Tjockö omfattas av utvidgat strandskydd. Det generella strandskyddet omfattar land- och vattenområdet intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd och det utvidgade omfattar land- och vattenområdet intill 300 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd.

Syftet med strandskyddet är att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att långsiktigt bevara goda livsmiljöer för växt- och djurlivet på land och i vatten. Allmänhetens tillgång till stränderna är av stor betydelse för friluftsliv och rekreation. Övergången mellan land och vatten är också betydelsefull för en rad olika livsmiljöer som många arter är beroende av. Vissa bottnar kan exempelvis vara värdefulla miljöer som lek- och uppväxtområden för fiskar och andra organismer.

 
Marinbiologi

Tjockös stränder är mestadels grunda med höga vegetationsvärden. Det finns ett par långsträckta grunda skyddade vikar så som Vadholmsviken i Grännäsviken – där finns också delvis avsnörda laguner över Västra Ängholmen. Söderviken och Norrviken är också grunda och skyddade, båda är dock bebyggda. Delvis avsnörda laguner finns även vid östra Finskan, vid Österäng och mellan Östra och Västra Ängholmen. Botten längs med Tjockös stränder består till stor del av grus och sand, vilket gynnar reproduktionen av sik då rommens överlevnad är bra på grus och sand. Siken vill ha syrerika och kalla vatten för sin lek under hösten. 

De grunda och våg- och vindskyddande områdena värms upp fort på våren och det varma vattnet gynnar bland annat reproduktionen av abborre och gädda. I grundområdena finns de bästa förutsättningarna för undervattensvegetation, där det ringa djupet möjliggör för solljuset att tränga ner till botten. Vegetationen bildar uppväxtmiljöer för fiskar och andra vattenlevande djur och möjliggör för till exempel abborren att sätta fast sina ägg på blad. Skyddade vikar ger en speciell vegetation som är känslig för vågsvall och störningar så som muddring och bryggor. I mer vågexponerade områden med hård botten växer ofta blåstång som är av stort värde för växter och djur.

Kustzonerna och grunda vikar har också en mycket viktig roll för att rena vattnet från föroreningar som kommer från land och luft, vilket blir allt viktigare med en ökande befolkning. Vattenväxter hjälper till att omvandla näringsämnet kväve till ofarlig gas och med att fastlägga kol i botten från luftens koldioxid.

Data som presenteras i kartorna över uppväxt- och lekområden för fisk är tagen från BALANCE-modellen. Utfallet från modellen visar att Stockholms skärgård har mycket goda grundläggande förutsättningar för rekrytering av abborre och gädda.

I BALANCE (Baltic sea management – Nature Conservation and sustainable development of the Ecosystem through spatial planning) har organisationer, myndigheter, forskare med flera samverkat i syfte att ta fram verktyg för ett långsiktigt hållbart nyttjande och förvaltning av fiskbestånd i Östersjön, Kattegatt och Skagerack.

Variablerna som lagts in i modellen för att hitta lek- och uppväxtområden är djup, siktdjup och vågexponering. Modellens syfte är att visa fiskars rekrytering, baserat på miljökrav, för att se var i skärgården lek- och uppväxtområden kan finnas.